Igår var jag i Sigtuna på informationsmöte och intervju för Svenska Kyrkans grundkurs. Sigtuna som plats är ju helt sagolik, så det var en upplevelse i sig. Det lutar åt att jag kommer gå kursen och det känns ofattbart lyxigt. Ja, jag menar verkligen det. Jag kan inte tänka mig något jag hellre vill. Jag stod vid skolans lilla kyrka och såg på utsikten över vattnet och tänkte: Min längtan har fört mig hit. Jag går en väg som är min egen. Oavsett var vägen leder, så gör jag något spännande.
Nu blir jag lite full i skratt och tänker på Juan les Pains. När jag och min vän J var i Frankrike 1997, fick jag någon slags ingivelse att vi skulle åka till Juan les Pains på Rivieran. Jag fick för mig att något alldeles extra skulle hända oss där. Så blev det inte, men vi fick åtminstone åka i varsin gul raggarbil med varsin snajdig italienare. Life is like a box of chocolates, som Forrest Gump sa. You never know what you´re gonna get.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar