Natt i november

Alla hjältar här i mörka Norden, vi går ut och gör vårt dagsverke trots det embarmliga novembermörkret. Är inte det starkt av oss? Ja, vi har ju inget val, men ändå! Mörker, grått och snöblandat regn.... äsch, vik hädan tungsinne!

Bloggen lever sitt eget liv. Ibland kan jag tänka att jag kanske borde skriva mer glättigt här, men det vill sig inte riktigt. Mitt liv är rätt vardagligt, då blir bloggen därefter.

30 år är jag snart. När jag fyllde 20 bodde jag i studentkorridor och levde såklart ett annat liv. Undrar om det blir lika stora förändringar de närmsta tio åren? Det stormade mycket där runt 20, men vad fasen, var det inte ganska bra? Kris är bara ett annat ord för utveckling. I efterhand är jag rätt stolt över hur jag hanterade de där sköra åren, hur jag sökte nya vägar, följde min längtan.

Nu är det mer stiltje i mitt liv, inte lika mycket dramatik och det är rätt skönt. Allting har sin tid som jag brukar säga. Auf Wiedersehen!

Efter festen

Igår hade vi fest här. Om någon av festdeltagarna läser så vill jag säga tack. Tack för att ni tog er ut i novemberkvällen för att närvara. Tack för att ni gav en slant till Bris. Jag är hedrad över er uppvaktning och vänskap.

Sitter framför datorn ikväll och ser på tv-program på svt:s hemsida. Härligt att kunna välja själv när man har lust att se ett visst program. Utan störande reklamavbrott. Heja public service!

Förkylningar, Ainbusk, Ikea, Indien

Jordelivet är inte alltid en dans på rosor, denna vecka har varit rätt jobbig. E är nämligen sjuk, feber och förkyld. Hon hostar mycket och har svårt att komma till ro. Samtidigt håller J på och skruvar ihop en Ikeamöbel och på lördag ska vi ha fest här. Så det är lite rörigt, men det löser väl sig.

Lillebror är rolig, han vill krypa och anstränger sig som en tok, men han sitter liksom fast, har inte kommit på tricket än.

Läste i kommentarsfältet att mamma lyssnat på Ainbusk, det var ju kul för den skivan går varm här. Både jag och barnen blir lugna av deras musik, funkar varje gång någon är kinkig.

När jag behöver en paus från förkylningsträsket läser jag Shantaram som utspelar sig i Indien. Känns absurt att kastas rakt in i Indiens slum och tillbaka igen till Mariehällsvägen. Men så absurt är ju livet.

Narcissistiska bloggosfären?

Läste en intervju med en skådespelare som beskrev hur han avskydde alla bloggar, att det bara handlade om att folk ville synas och söka bekräftelse.

Ja. Och? Vad är det för fel med det? Vad är det för fel med att vilja kommunicera med sin omvärld? Att sätta sina tankar på pränt den korta tid man har på jorden. Våra liv är som gnistrande tomtebloss, låt oss berätta för varandra hur vi känner innan lågan slocknar.

Att vilja bli sedd men också att vilja lyssna. Växelverkan, vad sägs om det?

Bara du och jag, mamma

Idag var en vän hemma på fika. Hon erbjöd sig att passa lillebror J medan jag hämtade E på dagis. Det var så speciellt att få lite tid med bara henne. Vi gick där hand i hand och efter en stunds tystnad ler hon och säger: Nu är det bara du och jag, mamma. Lycka! Min fina älskade E.

Sen drog vi till ICA och köpte pepparkaksdeg. E lekte hela kvällen med sin kompis. De var helt inne i sin värld av spöken och tigrar och mamma pappa barn. Helt ljuvligt.

Världen med nya ögon

Nu ser jag klart, bokstavligt talat! Har nämligen bytt linsmärke och det är en smärre revolution. Eftersom jag har torra ögon har jag länge besvärats av mina kontaktlinser och det är besvärligt att alltid ha glasögon. Nu har jag hittat en sort som inte känns alls i ögonen. Skönt!

J och jag är uppe och fixar lite medan barnen sover. Det är fridfullt. Jag är väldigt glad för min familj. De är en hamn i stormen.

För övrigt känner jag mig lite ledsen idag, självkänslan är i gungning. Men vadå, jag får acceptera att jag är som jag är. En skör typ. Ganska arg och ofta rädd. Men jag gör så gott jag kan.

Demain il y a un notre jour. Godnatt!

Jag är något viktigt på spåren

Var i kyrkan idag igen. Idag var jag förutseende och hade med mig pappersnäsdukar. Nåd. Jag vet inte hur jag annars ska uttrycka det. Det är en nåd att få delta i gudstjänst. Jag är så tacksam att jag tagit min längtan på allvar och börjat fördjupa min tro. Svårt, svårt, svårt och väldigt känsligt att skriva om detta. Kanske ska jag inte ens försöka.

Drömmar

Lever jag som jag vill leva? Använder jag min tid på rätt sätt? Ja, jag gör i alla fall det jag tror är rätt. Men visst har jag drömmar som slumrar. Men det gäller att inte låta sig förledas av trendiga drömmar och förväxla dem med ens egna. Det är ungefär som med begreppet romantik. Romantik är mer än röda rosor och Andrea Bocelli. En "romantisk" man kan sannerligen vara en ulv i fårakläder.

Jag längtar inte efter långsemester i Asien. Jag längtar inte efter ett nytt kök. Jag drömmer inte om att vinna på lotto. Men just nu skulle jag gärna vilja:

1. Hitta mitt drömjobb. En plats där känner att jag gör nytta. Som är i samklang med min personlighet, där jag slipper spela någon jag inte är.
2. Åka på retreat. Ett dygn av tystnad räcker. Jag tycker det verkar våldsamt spännande.
3. Få mer tid att läsa, kanske börja i bokcirkel.
4. Mer fördjupning, mindre yta. Fler kyrkobesök, där får min själ ro.
5. Tågsemester. OK, det är en trend, men jag älskar tåg, det är ett ljuvligt sätt att resa. Och miljövänligt.

Kreativ shopping?

J har målat om här hemma. Han jobbade intensivt när vi var i Falkenberg. Det blev fint. Jag är så kluven.

Å ena sidan så kan jag reta mig till vansinne på vårt ytliga samhälle, västvärldens besinnigslösa slit och slängkultur. Hur vi lever i ett oetiskt överflöd. Att ägna sig åt det egna utseendet och hemmet känns så självupptaget och futtigt när världen blöder.

Inredning och mode beskrivs även i seriösa sammanhang som konstnärligt och kreativt. Man ska "uttrycka sig" genom vad man har på sig och hur man bor. Ibland koketterar folk med sin "passion för skor" eller att shoppar på tok för mycket. Som att det är något charmigt och livsbejakande att överkonsumera. Jag är djupt skeptiskt till detta, jag längtar efter enkelhet, romantiserar klosterliv och försakelse.

Men ändå lockar det vackra. En lyxig ansiktskräm, ett vackert bokomslag... Hur mycket materialist är det okej att vara? Vad tycker du?

Det moderna samhället

Det är tydligen 27 inredningsprogram i veckan på svensk tv, inkluderat repriser. Svensken har aldrig varit så missnöjd. Finns det något område i livet som inte kräver Extreme Makeover?

I´ve got news for you: Du behöver inte ändra dig. Du är redan värdefull och unik som du är. Gå inte på inrednings-skiten, Facebook-nätverkandet, shoppinghysterin och jämförelsesjukan.

Nu slår vi oss fria från samtidens dårskap. Godnatt alla rebeller!

Miljöombyte

Barnen och jag är i Falkenberg. Vi tog tåget för att hälsa på mina föräldrar. Syrran är också här. Så skönt att bara äta god mat, prata och slappa. Kul att se hur E har roligt med sina närmaste släktingar. Jag säger som Roy och Roger: Det ska va gôtt å leva, annars kan det kvitta!