Att bereda ett rum

I måndags träffade jag en präst som betytt mycket för mig. Hon arbetar på ett sjukhus och när jag besökte henne visade hon mig andaktsrummet. Solen lyste genom de vackra glasmålningarna på fönstret och jag utbrast: Vilket vackert rum! Ja, sa hon. Ibland är det allt som behövs. Att bereda ett rum.

Hennes ord stannade kvar hos mig. Som sjukhuspräst möter hon människor i yttersta glädje och i outsäglig sorg och ensamhet. Ibland är det inga ord som hjälper. Men man kan i alla fall bereda ett rum.

Hundra år från nu

Idag var jag inne i stan och handlade lite. Jag gick där i folkmyllret och tänkte: Om hundra år är vi borta allihop, vi som idag promenerar på Stockholms gator. Nu lever vi, nu och nu. Vi lever och vi ska dö, våra kroppar blir till jord igen och våra själar... ja, bara Gud vet.

Förundras så över livet. Vardagligheten och undret. Jag fick vara med, jag är här. Liksom du.

Ljus och mörker

Idag såg jag en annan mamma i parken som var där med sin treåring och ny bebis. Treåringen var arg och ledsen och låg på treåringars vis på marken och skrek rakt ut. Mamman kämpade för att lugna både sin viftande bebis i vagnen och den trilskande treåringen. Och då tänkte jag jisses... Jisses vad alla föräldrar kämpar.

Ibland känner jag mig ensam när tröttheten och frustrationen slår till, när föräldraskapet bara består i att reda ut konflikter. Igår var en mörk, tung dag. Men idag har varit annorlunda. Jag har pratat med andra och jag finner stor tröst i att alla andra föräldrar kämpar med liknande saker. Jag känner också en stor ömhet för alla små barn med stora känslor. Igår när E och jag bråkat sa jag efteråt att jag tycker det är så jobbigt att bråka, man blir så ledsen inuti. Då säger E, uppriktigt och utan omskrivningar: "Jag blir arg inuti".

Ja, så är det. Arga blir vi ibland, både barn och vuxna. Vi har ljus och mörker inom oss.

Nästa vecka ska jag träffa en präst i min kyrka för att samtala om att bli medlem på riktigt i församlingen. Kanske blir det så. Det känns spännande. Jag träffade en präst för två år sedan och berättade för henne att jag längtade efter ett andligt sammanhang. "Jag tror på bönens kraft och jag ska be för dig" sa hon. Sedan dess har jag tagit min längtan på allvar och det är obeskrivligt värdefullt. Som att komma hem.

En solig lördag

Har varit en riktigt fin lördag. Var på mitt kära bibliotekscafé, beställde Pellegrino citron, capuccino och biscotti och låtsades att jag var i Italien. Läste Maria Küchens Anteckningar efter en frontalkrock med Gud och kände mig rörd, glad att leva. När jag kom hem åt vi plättar och sedan tillbringade vi eftermiddagen med Bamse-Lotto och dansade till Pretty Womans soundtrack. Sedan kom jag på att det kanske inte var så bra att Emily dansar eftersom hon har feber, men det gick nog bra. Vi läste några nya barnböcker från bibblan också. Jag är helt såld på vissa barnböcker, nästan uteslutande de som jag själv läste som barn... Lill-Zlatan och Nöff nöff Benny i all ära, men tacka vet jag böckerna och Bella och Gustav, Alfonsböckerna och Lena Anderssons vackra bilderböcker.

Vad det känns skönt att vara trettio år ändå. Jag står rätt stadigt på jorden, och om jag faller, så vet jag att någon tar emot mig.

Allting vilar i min Faders händer. Skulle jag som barn väl ängslas då?

Jag klarade det!

Idag gjorde jag teoriprovet och det var en nervpärs må jag säga. Men trägen vinner, det gick ju riktigt bra! Jag genomfors av en rusig lättnad när jag fick veta resultatet. Nu uppstår ett tomrum, vad gör jag nu på kvällarna när jag inte behöver plugga släpvikt, väjningsplikt, servostyrning och den spanska svängen?

Nåja, nu finns det tid för annat, nämligen "glad mamma-projektet". Jag har insett att för att kunna vara en glad mamma så måste man ha lite roligt på egen hand ibland. Så nu har jag bokat några teaterpjäser och ska köpa några härliga nyutkomna böcker. Gladpoäng! Apropå bokinköp så har jag upptäckt att det finns en stor Myrornabutik i Sundbyberg där det fanns en hel del böcker att fynda. Köpte Lewis resa inbunden för 30 kronor. Nog om det, nu har jag lite sedvanlig kvällsstädning att göra.