Lekland

I onsdags kväll var jag ute sent vilket var väldigt trevligt men idag har jag varit trött och håglös. Har varit på ett så kallat "lekland" med barnen och det var erbarmligt tråkigt. Barnen tyckte väl det var rätt kul, men jag kan inte låta bli att tycka att det är något tragiskt och lite cyniskt att ta betalt för att barn ska leka i ett rum med bollhav och skrikiga färger där man lockar med godis och annat skräp i barnens ögonhöjd. Varför gick vi inte till gamla hederliga Kyrkans öppna förskola istället? Nåja, man lär sig av sina misstag.

Nu ska jag läsa Gerda Antti och fylla på själen efter dagens utflykt. Efter en sån här dag längtar jag till en skogsglänta där man kan höra sina egna andetag.

Storkyrkan och storhandling

Söndag. Var i Storkyrkan på högmässa, det var fint. När jag promenerade från stationen föll stora snöflingor från himlen. Nu ikväll tog jag bilen och åkte och storhandlade. Det kan ju tyckas vara en vardaglig handling, men icke för mig! Jag njuter fortfarande av nyhetens behag att vara ensam i bilen. Ingen grinig körlärare eller suckande sambo utan bara jag och Ave Maria är på stereon. Och så handlade jag med självscanning! Ordning och reda, pengar på fredag. Livet är vardagligt men ändå storslaget. Jag gillar det. Godnatt!

Bilden av Britney

Är så innerligt glad för min kurs och mina kursvänner i Kyrkans grundkurs. Jag har funnit min Gud. Jag är hemma nu. Slumpen är Guds sätt att vara anonym var det någon som sa. Är tacksam för alla de små steg som fört mig hit. Det innebär verkligen inte att mitt liv är problemfritt men jag känner förtröstan. Det är stort.

Från det ena till det andra. På vårt kylskåp sätter jag ibland upp tidningsurklipp och foton. Hittade en bild av Britney Spears som berörde mig. En svensk konstnär har studerat paparazzibilder av Britney och gjort målningar utifrån dem. Skulle gärna sett hela utställningen men har inte hunnit. På en av hans målningar som var med i DN är Britneys ansikte förvridet av förtvivlan. Hon är klädd i trasiga jeansshorts, solglasögon och har en sån där liten fånig hund i knät. Hon sitter ensam och liten med en stor amerikansk flagga i bakgrunden. Det är så mycket raseri och utsatthet i den bilden att man vill gråta.

Britney slog igenom som en oskuldsfull tjej i tofsar. Omvärlden har sett henne falla och resa sig flera gånger. Vi älskar att se fasader rämna, därför att vi själva hela tiden rämnar och återuppstår, det är min tolkning.

Körkort 5 nov 2008!

Tänk att den dagen så äntligen skulle komma. Dagen då jag klarade körkortet! Vilken lättnad. Det var en viktig dag på många sätt eftersom den här nio månader långa processen har lärt mig något väsentligt: Att ALDRIG GE UPP. Det är så viktigt.

Hela veckan var speciell. Dagen innan jag hade uppkörning träffade jag en präst som har betytt mycket för mig. Hon talade om att öppna sig för den goda kraften i tillvaron och vi avslutade med bön om ledning och kraft. Bönen bar mig genom hela provet, det är sant.

För övrigt var mamma här i veckan vilket betydde avlastning för mig. Jag kunde göra ärenden och luncha på stan i lugn och ro och gå på teater med en nyfunnen vän. Så åkte vi allihop till Junibacken och hade det riktigt kul. Blåbärsmuffins och invigning av mysig Elsa Beskow-utällning. Ibland kommer det mycket roligt på samma gång.

Samma dag som Barack Obama blev president i USA tog jag körkort i Jakobsberg. Yes, we can!