Min tolerans för kaos

Varje kväll när barnen somnat har Johan och jag vårt Städrace. Efter ungefär 45 minuter har vi plockat upp leksaker och böcker från golvet, gnidit bort torkad barnmat från möblerna, vikt ihop kläder, diskat upp i köket och dammsugit grus som spridit sig från galonisar och gummistövlar till okända platser i lägenheten.

Därefter tänds ljusen, kaffet bryggs och några timmar av ostördhet väntar. Varje dag utförs denna procedur och min inre oro stillas. Min tolerans för kaos är tyvärr inte så stor som jag skulle vilja. Kunde man komma till ro med stöket skulle mycket vara vunnet. Men det kliar inombords ofta. Jag har svårt att känna harmoni i röran. Men lyfter man blicken så kan man ju faktiskt charmas av barnens framfart. Nyfikenheten, upptäckarglädjen, lekens gränslöshet. O, hjälp mig släppa kontrollen!

När stjärnor faller

Titlarna på mina inlägg börjar mer och mer låta som schlagerlåtar! Jaja, det är ju sådana tider nu.

Men angående stjärnor. Som faller. Läser om Patrick Swayzes cancersjukdom och påminns om att allt vackert ska dö. Filmen Dirty Dancing var en milstolpe för mig. Jag skojar inte nu. Nobody puts Baby in the corner. Det var kärlek, dans, svidande klassuppror, frigörelse - mitt tonårshjärta jublade.

Och så var det Emily. Nu talar jag inte om min dotter utan om romanhjältinnan som gav inspiration till hennes namn. Allvarsamma, kloka Emily med den stora fantasin. Tack Lucy Maud Montgomery som skrev historien.

Det finns filmer, böcker och musikstycken som bryter ner alla försvar. Den upplevelsen är som att vila hos Gud. Fullständigt sedd och förstådd.

Stora ord

Var på teater i fredags, "Mästaren och Margarita". Den var överdådig och full av teatrala uttryck som "Jag lovar och svär" osv, men jag gillade det. Det var en skröna och jag gillar vanligtvis inte skrönor (tokiga gycklare och feta katter som svär osv) men det religiösa temat lyfte föreställningen. Gillade idén att Jesus lyfter all skuldbörda från Pontius Pilatus, som fått bära hundhuvudet för Jesu död på korset i över tvåtusen år. Upprättelse, försoning, det är vägen.

Idag hade jag körlektion igen. Tycker det gick rätt ok. Min körlärare säger att jag inte stressar längre. I början fick han påminna mig om att andas.

J tog förresten sina första steg den 9 mars, han blev väldigt, väldigt glad. E konverserar oavbrutet numera, det är kul att följa hennes underfundiga tankegångar. Jag har ett nytt favoritgodis, Nattkatten från Fazer. Alltid nåt att glädjas åt. Adjö för nu.

Visst finns mirakel....

Hej hej, mitt i natten. Nu har jag pluggat igen, det är tyst i lägenheten, lamporna är släckta i hela området. Mariehäll sover. Älskar detta området, kommer sakna alla den dag vi flyttar. Skvaller, relationer och dramatik, det är livet här det.

Men liv finns ju överallt. I varje andetag. Syrran berättade om sin dag på Rikshospitalet där hon fick se en hjärtoperation. Jag frågade om hon blev mer eller mindre religiös av en sådan upplevelse. Det visste hon inte, men klart är att människokroppen är ett mirakel. Nu gnäller mitt ettåriga mirakel inifrån sovrummet. Got to go. /A

Håhåjaja

Hujedamej, detta jordeliv. Det här med körkortet är så himla segt nu... Men there is no turning back. Bara att gneta på i snålblåsten.

Men igår firade vi Lillebror. Med egenhändigt tillverkad prinsesstårta och allt! Den där tårtan var verkligen ett gemensamt projekt. Jag gjorde kakan, J delade den i tre delar, jag bredde på fyllning och J garnerade. Det var vår kärlekstårta till Lillebrors ära. Inga hårsvall i smeten denna gång.

För en vecka sedan fastande min dotters hår i elvispen när vi skulle baka. Hon gjorde en oförutsägbar rörelse med huvudet och olyckan var ett faktum. Livet är så skört så man vill gråta. Men det går vidare. Det är det fina i kråksången. Men den här veckan har Sinnesrobönen kommit väl till pass...Gud! Hjälp mig acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

För övrigt hjälper inte After Eight mot ångest. Fick för mig det tidigare ikväll. Men icke sa Nicke. Godafton alla själar./Anna